Jenny Damm

Jenny Damm

Vilken tur lilla Vicky hade! – En solskenshistoria

I veckan kom en kund, Heidi, till mig och tränade. Heidi bor i Finland men har sina föräldrar i Sverige så hon är här ibland och kommer då och tränar hos mig. Hon har två pudlar och speciellt hennes unga hund Vicky är en störtskön, galen liten hund som har världens potential för agility. I december när Sophie från Häst & Hälsa var här kom kom Heidi för att träna hos mig och gå på behandling hos Sophie. Jag vet att hon var väldigt nöjd efter besöket hos Sophie men jag förstod nog inte riktigt då, hur fantastisk historien om Vicky var…! Håll tillgodo, här kommer den berättad med Heidis egna ord: 
Vicky

”Min söta Vicky köpte jag för att kunna tävla och träna i agility- målen hade jag satt högt! Vicky var bara 6 månader när vi första gången var hos Jenny på träningar- hon verkade riktigt lovande med hög arbetsmoral och framåtanda.


Jag blev fundersam när hon tre månader sedan började studsa med bakbenen  vid övergångarna och började slarva i slalom. Efter ett tag började hon dessutom halta frambenet. Och till råga på allt vägrade hon äta och spydde lite för ofta. Då tog jag henne till veterinären.Veterinären tog röntgenbilderna på hennes framben samt ryggrad och konstaterade panosteitis (tillväxtrubbning) på frambenet samt att några mellanrum mellan kotorna i ryggraden var inte jämna. Han rekommenderade att undvika hoppning och hade inget svar till mig när jag undrade om vi kunde fortsätta med agilityn.


Vickys massör hos vem vi går regelbundet tyckte att det vore bäst att avvakta  med agilityn och absolut minska drastiskt träning. Skulle Vickan bli sällskapshund till mamma? Jag var helt förkrossad.


Jag hade ändå bokat några träningstillfällen under jullovet hos Jenny och var nära att avboka dem. Men då tänkte jag att jag skulle ändå visa Vicky till henne så att hon med vana ögon och otrolig erfarenhet skulle kunna säga sin mening. Samtidigt skulle fysioterapeuten Sophie Ericson ha sin mottagning på Lotushallen. Sophie är fantastisk! Först kom hon och tittade när jag och Vicky lätt tränade med Jenny. Bara genom att titta och känna på Vicky kunde hon säga vad som hade hänt: Vickan hade magkatarr! Detta förklarade uppkastningar och den  dåliga apetiten. Korsryggen var nog också stel och i lås vilket berodde på dålig uppvärmning i början av hösten som jag var medveten om. Men ingen hade ju kunnat behandla Vicky i Vasa. Enligt Sophie hade den  låsta korsryggen lett till studsandet med bakbenen vilket i sin tur ledde till panosteitis.


Sophie behandlade Vicky med sina erfarna händer och laser, rekommenderade omega 3 tabletter samt probiotika (Stomax pulver). Idag är Vicky som en ny hund: hon har hittat matlusten, balansen i livet och sin pigga jag igen. Pälsen är nu fin efter många nävar stora tovor som jag har ihärdigt kardat. Var skulle hon har hamnat utan Jenny och Sophie?Jag är oerhört tacksam för professionell hjälp där träning och hundens hälsa kombinerats så fint!


mvh Heidi”
Dela på facebook
Dela på email