Jenny Damm

Jenny Damm

LOTUS ÄR TILLBAKA!!!!! :o) :o)

Först o främst måste jag säga TUSEN TACK TILL ALLA SOM HAR BRYTT SIG, LETAT & HJÄLPT TILL!!! Utan er hade mitt liv fortfarande varit ett helvete!!!! Det finns förstås inte ord för att uttrycka min tacksamhet till alla underbara människor i den här världen. Men jag hoppas att ni förstår vilken HJÄLTEINSATS ni alla har gjort!!! Det kändes som att hela världen var med o letade efter Lotus. Jag var nära ett psykbryt ganska många gånger sedan igår kan jag säga o utan allas fysiska o mentala stöd hade jag nog fått det!! Vilket engagemang, jag säger bara det, trodde inte att det var möjligt… Familj, kusiner, vänner o människor jag inte alls känner… alla släppte vad de hade o styrde upp detta enorma nätverk som gjorde att Lotus hittades välbehållen. Otroligt. Helt otroligt.

Här kommer solskenshistorien… ;o)

På väg hem från Borås ska jag hälsa på kusin Lotta med familj. Vi tar en fika o bestämmer oss för att ta en härlig promenad i skogen. Både jag o Lotta tänker (men säger inget högt) att Lotus kanske skulle bli hemma för han gick först inte med ut. Skickar in dottern Lova för att hämta honom ändå… När alla hundarna har lampor på ger vi oss iväg. En bit in på en grusväg föreslår Lotta att vi går rakt genom skogen. Toppenidé tyckte jag eftersom Zaa behöver sin gåträning i hög snö. Lotus är oss hack i häl hela tiden o man märker att han tyckte det var lite väl onödigt att ge sig in i så djup snö men han knatar ändå på bra. Jag kolla honom hela tiden för att försäkra mig om att han är med, vet ju att han kan bli förvirrad om han stannar till o sen inte hör oss. När vi har ca 5 min kvar genom skogen ut till en annan grusväg som leder hem till Lotta stannar vi o tar en paus. Lotus står precis vi Lottas fötter. Efter en stund fortsätter vi genom snön ut mot grusvägen. Efter exakt 2,5 min (jag mätte senare tiden det tog att gå) upptäcker vi att Lotus inte är med. Jag springer då tillbaka till stället där vi såg honom sist, men hunden var liksom puts väck. Inte ett ljud o inte heller såg vi någon blinkande lampa… Hm, första tanken var då att han tagit närmsta vägen ut till grusvägen o sedan gått hem. Men se det hade han inte gjort. Med ens blev jag orolig med tanke på hans ålder o att han verken hör eller ser så bra längre. Kände direkt att han har verkligen försvunnit… Jag tror att jag inte överdriver o jag säger att jag förställde mig 1000-tals olika scenarior under de följande timmarna vad som skulle kunnat hända o till slut önskade jag bara hitta honom, död eller levande. Frustrationen var på topp o jag fick hela tiden påminna mig själv o att bryta ihop o gråta inte skulle hjälpa ett dugg. Gamle Lotus som alltid varit fenomenal på att itta allt o alla var nu själv försvunnen. Mardrömmen var ett faktum. Tänk om vi aldrig skulle hitta honom, tänk om!! När slutar man leta…? Vad gör man??!!

Med ens börjar vårt sökande, dels med bilen o dels gående, samma väg som vi gått tidigare. Lotta kommer på att vi ska ringa vår vän plois Christina. Hon i sin tur lotsar mig vidare o snart har jag fått tag på villigt folk att hjälpa till, även en sökhund som vi kanske kunde spåra med. Nattjakten börjar. Vi delar upp oss o söker av området systematiskt, både i skogen o runt omkring. Det svåra var ju bara att ge sig djupare in i skogen i mörkret o den djupa snön. Vi insåg snart att en djupdykning i skogen fick det bli när det ljusnade. Men vi cirkulerade ständigt där vi gått promenad o i området runt omkring. Till slut måste några ge upp o vid 5-tiden på morgonen bestämmer vi oss för att gå in o sova en timma. Jag, Hanna o Elin ligger som på helspänn o snart ljusnar det. Administrationen tar fart o ett nätverk byggs upp. Elin håller i ställningarna med barn (medans kusin o kusinmaken hjälper till med sökandet i skogen o organisationen hemifrån) o dator o ringande till diverse ställen, lappar trycks upp o plastas in. Hjälpsamma folk kommer från när o fjärran o börjar knacka dörr, leta, sätta upp lappar o informera så många som möjligt om det hela. Vi har bestämt skallgångskedja kl. 11 och 15 o hoppades att många skulle dyka upp. Så, klockan 11 samlas vi utanför kusinens hus o beger oss upp till skogen där han försvann, troligast var ju att han hade förirrat sig o sedan sökt skydd o lagt sig att sova.

Då händer det som liksom inte är möjligt. När vi kliver ur bilarna möter mamma en kille från byn som några av letarna träffat på o lämnat beskrivning till kommer gåendes med Lotus i ett balasnöre… Förstår ni att ingen knappt fattar vad de ser, Lotus levandes kommer o går med en kille i 16-årsåldern!! Han är tillbaka, hittad o levandes!!! Ett enormt glädjetjut utbrister hos hela skallgångskaran o Lotus o stackars Max Friberg, dagens stora hjälte, blir alldeles överfallna!!!! Vi överöser Max med frågor om hur detta under har gått till. Hur hittade han honom, var, när osv?? Det visade sig då att när Max hade fått höra att en hund saknades hade han gett sig ut för att leta. Först gick han på grusvägen o sedan såg han våra spår in i skogen o då följde han dem. Han hade sedan hittat filtarna jag lagt ut men ingen Lotus så han fortsatte att följa spår. Ca 4 km in i skogen hittar han alltså Lotus, i sakta mak vandra ännu längre i skogen. Dagens hjälte plockar upp ett balasnöre o går tillbaka  med Lotus o möter sedan oss när han kommer ut på grusvägen!!! Det var mig en ära att lämna de 5000 utlåvade kronorna till Max!!!

Lotus blev ju jätteglad att se oss men han verkade inte alls medtagen. Lite törstig o väligt hungrig,  men annars i fin form!!  Han fick hundmat, vatten o en hel burk med köttbullar som  Nancy hade med sig. Det blev en rejäl återseendefest på plats o ingen trodde ju sina ögon??! 

Ja, så dagens hjälte blev korad tillsammans med alla andra hjältar som hjälpt mig att leta efter farbror guldtand o efter många kramar o mycket skratt droppade sökgänget av o for hem igen. Jag o Hanna blev kvar ett tag för att informera folk o ta ner lappar. Kusinen lagade lite välbehövd mat o nu sitter jag här. Totalt utmattad o helt galet överlycklig!!! Lotus sover sött i sin korg. Tänk att man kan sväva så mellan total förtvivlan o total lycka på bara några timmar!! Jag älskar alla mina hundar otroligt mycket men Lotus är o förblir en mycket speciell hund för mig. Inte bara för hans prestationer utan lika mycket för hans underbara o udda personlighet.

Så ni som vill veta var han har varit… Ingen vet, bara gamle guldtand själv… Men jag skulle tippa på att han förirrat sig i den djupa snön o sedan inte hittat ut ur skogen o tappat bort våra spår. I natt har han säker sussat gott under en gran, ovetandes om all uppståndelse… ;o)

Jaha ni, nu somnar jag snart med pannan i tangentbordet… men det är en ganska skön trötthet :o). Nu ska jag vänta in kusinen med familj o vila upp mig för att färden ska fortsätta hemåt. Med FYRA välbehållna hundar.

Återigen, TUSEN, TUSEN TACK ALLESAMMANS!!!!!!! Ni är helt otroliga o har räddat mig från en katastrof!!!!!! Utan er hade jag varit en fis i rymden. Ring mig nästa gång ni ska leta efter en hund. I’ll be there!! :o) LOVE YOU!!!

Dela på facebook
Dela på email