Jenny Damm

Jenny Damm

En olycka kommer sällan ensam…

(Bilderna är tagna på en strandpromenad här om dagen, Lotus hittar balansbommar överallt… :o)) Det blir inte mycket positivt bloggande här just nu :o( Precis hemkommen från Slöinge djursjukhus o det känns som att jag mer eller mindre bor där nu för tiden… I morse när jag satt o åt frukost så började Lotus plötsligt gå så konstigt, han liksom nästan kröp o vinglade fram. Jag slängde mig på telefonen o ringde Slöinge, under tiden jag pratade med dem såg jag att ögonen bara rullade runt. Vi fick komma in akut. Han kan knappt gå o han får panik när man lyfter honom. Jag försökte lägga honom i framsätet för jag ville ha koll på honom men då fick han också panik. Så han fick iaf åka bak i buren, han hoppade rakt in i burväggen… Väl inne hos veterinären tog hon prover o kollade alla reflexer i ögonen o resten av kroppen. Hjärtat, blodprov o alla reflexer var bra så någon hjärnblödning som jag befarade var inte troligt. Istället sa hon att han hade fått virus på balansnerven (Vestibularisneurit). Herregud så mycket man inte har en aning om att man kan drabbas av! Men det verkar inte vara helt ovanligt har jag förstått efter att ha läst om det på nätet. Dock verkar det vara en hemsk åkomma, speciellt för en hund som man inte kan förklara för. Så här står det om symptomen ”…Ofta kommer sjukdomen som en blixt från en klar himmel eller efter en förkylning. Helt plötsligt kan man inte gå, stå eller sitta. Allt snurrar, man mår illa, kräks och många kan inte stiga ur sängen. Hela havet stormar är ingen överdrift i sammanhanget…”

Vestibularisneurit, eller virus på balansnerven, beror på en blockering av ena sidans balansnerv. Signalerna från den sidans balansorgan upphör plötsligt att nå hjärnan medan signalerna från andra sidan fortsätter. Hjärnan uppfattar detta som en rotation av huvudet. Konflikt-känslan i hjärnan ger upphov till yrselkänsla och illamående…” Vidare står det; ”…Karusell-yrseln försvinner inom en vecka men ostadighet kan sitta kvar i några månader. Balansbesvären försvinner helt och hållet hos cirka 50% av patienterna…”

Just nu ligger han bara i soffan o har kört ner huvudet mellan alla kuddar… jag lider av att se honom. Det står att man ska vila helt i 1-2 dagar men att det sedan är mycket viktigt att provocera o träna upp balansnerven igen, trots att det känns obehagligt. Jättekul att tvinga en hund, som förmodligen känner det som att han har gjort Irländsk julafton, att gå promenad o göra balansövningar när man inte kan förklara varför han måste göra det… Det verkar som att det är en ganska utdragen läkningsprocess o det är inte alla som blir helt återställda, men träningen tros vara avgörande för ett tillfrisknande. Så det blir bara till att tvinga honom o mig själv till att träna balansen o gå i kuperad terräng osv, även om det kommer att kännas helt hemskt att gå ut med en hund som knappt kan gå!! Tycker så synd om honom, han kan inte gå ett steg utan att ramla… o nu ska han ha fler tabletter igen, när han precis har blivit av med all annan medicin. Det kommer inte att vara uppskattat. Blir så trött på alla sjukdomar… Men det är ju bara till att kämpa på o få honom frisk igen. Super-Lotus viftar på svansen o försöker att vara på gott humör i alla fall. Han är stark den gamle mannen :o)
Nu till lite roligare saker… jag tänkte blogga mest om Linköping idag, men nu har jag ingen lust att gå in på djupet. Hanna har skrivit mycket, så läs hennes blogg! Vi gick i alla fall vilse (som vanligt nu för tiden…) o hade en mycket rolig resa från början till slut. Heléne var vår räddare i nöden o vi hade mycket trevligt när vi bodde hemma hos henne o familjen på kvällen, tack allihop!

Tävlingsmässigt var det en mysig tävling med bra banor (av Åsa Wrede..?). Hanna o Janis var först ut av oss i agilityloppet o de slog till med ett superlopp o höll ledningen till slutet o vann, GRATTIS! I nästa lopp fick de två rivningar men annars var det lika snyggt! Det loppet vanns av Veronica med sin nya Femme, grattis grattis! Jag o Ogin presterade inga superresultat men vi hade kul! Han var fokuserad i starten o han var mycket lyhörd hela vägen. Dock rev han ganska mycket för att vara Ogin o det var jag förstås inte så nöjd med. Tror att det beror på att jag inte tränat klass 1-banor alls, utan mestklass 3-kobinatoner. Han behöver mer träning på öppnare, sneda linjer. Dessutom är det ju tyngre underlag i ridhus, vilket han inte heller är van vid. Men annars var jag nöjd med vår insats (han tog iaf till sig säck-träningen som vi gjorde innan helgen, han försökte springa in i den bakifrån… ;o)) o jag har nu fått ett kvitto på vad vi behöver jobba vidare på. Jag var också nöjd med min egen inställning, jag körde på som vanligt och valde den handling som jag ville prova o trodde skulle bli bäst. Så fort det går att träna på planen ska jag bygga upp lite öppna banor.
Parallellt med vår tävling i Linköping var Nancy o debuterade med lilla Jojo i Norge. För dem gick det som tåget, två andraplatser med några hundradelar från vinnaren. Den lilla duktiga råttan… o hennes duktiga matte. Jag blir så stolt :o). GRATTIS!

När vi var i Linköping fick Felix o Lisa passa Lotus, jag ville inte att han skulle sitta i ett kallt o fuktigt ridhus med sina höfter. Det var nog lika uppskattat av alla tre! Jag fick löpande mms från hundvakterna o Lotus, från promenader o gos i sängen om vartannat :o). Så Lotus hade en härlig helg, tur att han inte blev sjuk då..!